Kväll, dubbelavsnitt av SATC och sen lite George A Romero
Alltså dawn of the dead, sett den ett par kommer, drömt ett par mardrömmar, blivit medlem i zombie apocalyse preperdness på fejan. Men jag gillar zombies, det gäller att vara förberedd. Och jag brukar ha klart för mig det mesta, alltid vara beredd på en katastrof, på något vis tror jag mig vara jinxad, men men, vad är väl det?
Satt och funderade, jag har trott mig inte vara nervös alls för det som väntar, men så tror jag, att min nervositet visar sig inte alls på det sättet. Nej, nu har jag nått en vägg, blir aggresiv på allt som inte går som det ska, vilket nu känns som överasskande mycket och så blir jag lagom apatisk. Gick upp 10 imorse för att börja packa, klockan 14 satte jag på mig kläder. 15 bar jag upp en karton och 16 började jag med maten. Sen avskedsmys hos lovisa som ska dra till lund, och ja. Väl hemma igen lyckades jag få ner mina martiniglas i en låda.
Och det är väl allt, imorgon blir det upp nio för att städa rummet.
Hurra!
Börja plocka ner kläder, herregud, känns oerhört konstigt!
Nästan att man mår dåligt, ska bli kul att komma upp igen, men ja, allt e väl.
Bara, vad vet jag.
Man komemr alltid in i någotsåhär, när man måste tvingas vara strukturerad,
Men är det de som krävs för att inom ett par år ha min trädgård, så, visst.
(för jag ska ha en fantastisk trädgård med massa grönsaker, skyller allt på jamie och på solens mat som går på ettan med alla fantastiska italienska superkvinnor, jag tror att jag måste flytta till italien)
Men man får se vad det blir av en, tänka sig när man satt där första dagen på koms, allt folket och ja, jag började undra vad jag gjorde där, teckna naket och måla, var det min grej, i allt kaoset hade jag inte ens kollat upp egentligen vad det innebar den där konstskolan i sundsvall, men jag höll ut och det var ju faktiskt trevliga där och jag behövde ge allt en chans. Vilket visade sig vara ett klokt beslut. Men ett tag när jag var tvungen att säga att jag var från stockholm, då trodde jag att nu skulle det bli häxbränning på bål, men icke. Men jag fick mit skratt när Zara och Bella faktsikt sa att "jag lät ju inte så annorlunda" men en förväntning innan att det skulle vara lidingöstockholmska som vällde ur mig, och inte heller lät jag som Kenta och Stoffe. Tänka sig :D
Flashbacks e ganska roliga, och de finns en del.
Men nu ska jag nog sommna i soffan, bara 10 min kvar till zombiesarna.
Imorgon en ny dag att stressa över.
Ska bara löeta upp mina valium, skölja ner med lite cointreu. Eller så blir det en annan dag :)
men utan valium.
Satt och funderade, jag har trott mig inte vara nervös alls för det som väntar, men så tror jag, att min nervositet visar sig inte alls på det sättet. Nej, nu har jag nått en vägg, blir aggresiv på allt som inte går som det ska, vilket nu känns som överasskande mycket och så blir jag lagom apatisk. Gick upp 10 imorse för att börja packa, klockan 14 satte jag på mig kläder. 15 bar jag upp en karton och 16 började jag med maten. Sen avskedsmys hos lovisa som ska dra till lund, och ja. Väl hemma igen lyckades jag få ner mina martiniglas i en låda.
Och det är väl allt, imorgon blir det upp nio för att städa rummet.
Hurra!
Börja plocka ner kläder, herregud, känns oerhört konstigt!
Nästan att man mår dåligt, ska bli kul att komma upp igen, men ja, allt e väl.
Bara, vad vet jag.
Man komemr alltid in i någotsåhär, när man måste tvingas vara strukturerad,
Men är det de som krävs för att inom ett par år ha min trädgård, så, visst.
(för jag ska ha en fantastisk trädgård med massa grönsaker, skyller allt på jamie och på solens mat som går på ettan med alla fantastiska italienska superkvinnor, jag tror att jag måste flytta till italien)
Men man får se vad det blir av en, tänka sig när man satt där första dagen på koms, allt folket och ja, jag började undra vad jag gjorde där, teckna naket och måla, var det min grej, i allt kaoset hade jag inte ens kollat upp egentligen vad det innebar den där konstskolan i sundsvall, men jag höll ut och det var ju faktiskt trevliga där och jag behövde ge allt en chans. Vilket visade sig vara ett klokt beslut. Men ett tag när jag var tvungen att säga att jag var från stockholm, då trodde jag att nu skulle det bli häxbränning på bål, men icke. Men jag fick mit skratt när Zara och Bella faktsikt sa att "jag lät ju inte så annorlunda" men en förväntning innan att det skulle vara lidingöstockholmska som vällde ur mig, och inte heller lät jag som Kenta och Stoffe. Tänka sig :D
Flashbacks e ganska roliga, och de finns en del.
Men nu ska jag nog sommna i soffan, bara 10 min kvar till zombiesarna.
Imorgon en ny dag att stressa över.
Ska bara löeta upp mina valium, skölja ner med lite cointreu. Eller så blir det en annan dag :)
men utan valium.
Kommentarer
Postat av: danni
ja,sex and the city skulle jag också se...men som vanligt somnade jag då det blev paus, samma hände igår-dubbel typiskt!
Trackback
